Crohns sjukdom (Kronisk tarminflammation)

Tipsa en vän

Crohns sjukdom är ett kroniskt inflammationstillstånd som i perioder ger magsmärtor och diarré samt viktminskning, avlöst av perioder med få eller inga symtom. Man räknar med att ca 25000 svenskar idag har sjukdomen och trenden är att allt fler insjuknar i Crohns sjukdom.

Sjukdomen drabbar vanligtvis den sista delen av tunntarmen (ileum) och/eller tjocktarmen (colon) även om den i vissa fall drabbar andra delar av magtarmkanalen. De sjuka delarna av tarmen blir röda och svullna och det kan uppstå sår som blöder. När inflammationstillståndet läker bildas ärrvävnad som kan ge förträngningar (strikturer) i tarmen. Det förekommer att sjukdomen bildar inflammatoriska gångar, s.k. fistlar, mellan tarmarna och huden. Sjukdomen kan även ta sig andra uttryck och ge inflammationer i ögon, munhåla, leder och hud.

Man kan inte bota Crohns sjukdom, men besvären kan minskas. Vissa drabbas av en mer aggressiv sjukdomsbild med täta skov och många komplikationer men de flesta har det betydligt lugnare med flera år mellan symtomatiska perioder eller endast enstaka skov.

Hur uppstår den?

Orsaken till sjukdomen är idag inte helt klarlagd. Man vet att flera faktorer spelar in såsom genetiskt arv, miljöfaktorer, kroppens immunförsvar och de bakterier vi normalt har i våra tarmar. Man har funnit att i 50 procent av de enäggstvillingpar där det ena syskonet drabbas förblir det andra syskonet friskt, trots identisk arvsmassa. En yttre faktor som ökar risken att drabbas är rökning.

Hur märks Crohns sjukdom?

• Symtomen skiljer sig mycket beroende på hur stor del av tarmen som är drabbad och hur aggressiv sjukdom man har.
• Många patienter har under en längre tid haft svaga symtom i form av bukobehag och lös avföring och det går ofta flera år innan diagnosen ställs.
• Tillfälliga anfall av feber, diarré, och smärtor nederst på höger sida om magen.
• Dålig aptit.
• Viktminskning utan förklarlig anledning.
• Bölder och fistlar (inflammerade små gångar som har förbindelse med tarmen) ofta belägna kring ändtarmen.
• Allmänt illamående.
• Sjukdomen startar ofta i 20-30-årsåldern och förlöper med periodvisa anfall s.k. skov. Man har dock sett en ökning av insjuknande bland barn.

Vad kan man göra för att undvika Crohns sjukdom?

Om man är storrökare bör man sluta röka, annars kan den inte förebyggas.

Hur ställer läkaren diagnosen?

När diarré, magsmärtor och viktminskning fortsätter i mer än 3-4 veckor kan man misstänka Crohns sjukdom. Blodprov, avföringsprov, fiberoptiska undersökning, s.k. endoskopi, av tunntarm och tjocktarm och röntgenundersökningar kan ofta påvisa Crohns sjukdom. Det är viktigt att ta ett vävnadsprov (biopsi) från det angripna området, då detta kan fastslå diagnosen.

Goda råd

Var uppmärksam på tecken på försämring som:

• blod i avföringen
• nya eller annorlunda smärtor
• feber som saknar orsak.

Kontakta läkare vid ovanstående symtom.

Aktivitet

• Vid akuta anfall bör man vila.
• Mellan anfallen bör man återuppta sina normala aktiviteter.

Kosten

Det finns normalt inga begränsningar, men liksom andra tarmsjukdomar kan eventuellt fettfattig kost hjälpa mot diarré.

Möjlig försämring

• Blödning och järnbrist.
• Tarmvred orsakad av helt tilltäppt tarm.
• Hål i de inflammerade tarmarna.
• Smärtor och inflammation i leder, ögoninflammation, leverinflammation.
• Svårigheter att uppta näringen ur födan antingen på grund av utbredd ärrbildning eller för att tarmen blivit för kort efter många operationer.

Sannolik vidare utveckling

De flesta patienter har ett normalt liv med arbete, barn och full aktivitet.

Hur behandlas Crohns sjukdom?

• Behandlingen beror på sjukdomens styrka och omfång och den påverkan sjukdomen har på patienten.
• Medicinsk behandling kan i många situationer dämpa inflammationstillståndet och hålla symtomen borta.
• Vid aggressiv och strikturerande sjukdom kan det vara nödvändigt att ta bort angripna områden med kirurgi. Kirurgisk behandling är idag inte lika vanlig som förr.
• Vid svåra anfall är det nödvändigt att läggas in på sjukhus för att med hjälp av kraftig medicinering bromsa sjukdomsförloppet samt ersätta de vätske-, närings- och saltrubbningar man fått pga. diarréerna.

Vilka läkemedel kan ges?

• Tabletter, inflammationshämmande, s.k. 5-ASA, för tarmväggen vid måttliga symtom. Det är oklart om medlen kan användas förebyggande.
• Tabletter och injektion, Kortison (inflammationsdämpande hormon) vid kraftig försämring av symtom, ofta i samband med sjukhusvistelse.
• Medel med lokal verkan i tarmen, Kortison (inflammationsdämpande hormon) vid milda och måttliga symtom att införas i ändtarmen när sjukdomen finns i nedersta delen av tjocktarmen.
• Tabletter och injektion, celldelningshämmande medel (cytostatika) vid mycket svåra symtom när binjurebarkhormon inte har tillräcklig effekt.
• Infusion eller injektion av biologiska läkemedel s.k. anti-TNF, när övriga läkemedel ej givit tillfredsställande effekt.
• Tabletter och injektion, smärtstillande medel tillsammans med läkemedel som dämpar symtomen när diagnosen är fastställd.
• Tabletter och injektion, antibiotika när det samtidigt är bakteriellt utlösta infektioner.
• Tabletter och injektion, vitaminer när blodprov påvisar brist av en eller flera vitaminer.
• Tabletter, medel mot diarré när detta är ett framträdande problem.